Vetenskap

Atomorbitaler — Kvanttal

En atomorbital är ett kvantmekaniskt tillstånd för en elektron i en atom. Orbitalen är inte en bana utan beskrivs av en vågfunktion ψ. Storheten |ψ|² anger sannolikhetstäthet för var elektronen kan påträffas.

Kvanttal

En atomorbital är ett kvantmekaniskt tillstånd för en elektron i en atom. Orbitalen är inte en bana utan beskrivs av en vågfunktion ψ. Storheten |ψ|² anger sannolikhetstäthet för var elektronen kan påträffas.

s-, p-, d- och f-orbitaler

Orbitalens huvudsakliga egenskaper bestäms av huvudkvanttalet n, bikvanttalet l och magnetiska kvanttalet m_l. Elektronen har dessutom spinnkvanttalet m_s. Dessa kvanttal begränsar vilka tillstånd som är möjliga.

Noder

l=0 ger s-orbitaler, l=1 p, l=2 d och l=3 f. Varje underskal har 2l+1 orbitaler. Därför finns en s-orbital, tre p-orbitaler, fem d-orbitaler och sju f-orbitaler.

Penetration

Orbitaler innehåller områden där vågfunktionen är noll. Antalet radial- och vinkelnoder ökar med kvanttalen. Noderna är en direkt konsekvens av vågfunktionen och påverkar orbitalens energi och penetration.

Atomorbitaler(n, l, mₗ, mₛ)

Kvanttal

s-orbitaler kan ha elektrontäthet mycket nära kärnan, medan p-, d- och f-orbitaler har annan radial struktur. Större penetration innebär ofta att elektronen känner en större effektiv kärnladdning.

Orbitalens huvudsakliga egenskaper bestäms av huvudkvanttalet n, bikvanttalet l och magnetiska kvanttalet m_l. Elektronen har dessutom spinnkvanttalet m_s. Dessa kvanttal begränsar vilka tillstånd som är möjliga.