Storlek och massa
En atom består av en mycket liten positivt laddad kärna med protoner och neutroner, omgiven av elektroner som beskrivs kvantmekaniskt. Atomnumret Z är antalet protoner och bestämmer vilket grundämne atomen tillhör. I en neutral atom är antalet elektroner också Z, medan masstalet A är summan av protoner och neutroner.
Protoner, neutroner och elektroner
En typisk atom har en diameter kring 10⁻¹⁰ meter, medan kärnans storlek ligger kring 10⁻¹⁵ meter. Nästan hela atomens massa finns alltså i en region som är oerhört liten jämfört med hela atomen. Elektronmolnet har ingen skarp kant, och elektroner ska inte föreställas som små planeter som följer exakta klassiska banor.
Varför kärnan hålls ihop
Protonen har laddningen +e, elektronen −e och neutronen ingen nettoladdning. Om antalet protoner ändras får man ett annat grundämne. Om antalet neutroner ändras får man en isotop av samma grundämne. Om endast antalet elektroner ändras får man en jon, utan att kärnans identitet ändras.
Elektroner som kvanttillstånd
Elektroner upptar diskreta kvanttillstånd. Orbitaler betecknade s, p, d och f skiljer sig i form, antal tillåtna tillstånd och hur nära kärnan elektrontätheten kan tränga in. En orbital är en vågfunktion och ett sannolikhetsmönster, inte en färdig ritad bana.
Storlek och massa
Elektroner upptar diskreta kvanttillstånd. Orbitaler betecknade s, p, d och f skiljer sig i form, antal tillåtna tillstånd och hur nära kärnan elektrontätheten kan tränga in. En orbital är en vågfunktion och ett sannolikhetsmönster, inte en färdig ritad bana.
En typisk atom har en diameter kring 10⁻¹⁰ meter, medan kärnans storlek ligger kring 10⁻¹⁵ meter. Nästan hela atomens massa finns alltså i en region som är oerhört liten jämfört med hela atomen. Elektronmolnet har ingen skarp kant, och elektroner ska inte föreställas som små planeter som följer exakta klassiska banor.