Periodiska systemet för utforskning
118 grundämnen. En tydlig karta över materia. Utforska tabellen, öppna ett grundämne och fortsätt till kemi och fysik.
Referensvärden: massa
Användbara riktmärken för att förstå och jämföra massa.
- 1 g = 0,001 kg — liten referens
- 1 kg — SI-grundenhet
- 1 t = 1 000 kg — större referens
Så använder du värdena
Värdena är riktmärken för storleksordning, inte universella gränser. Villkor och definitioner spelar roll.
Viktigt
Prova själv
Vanlig fallgrop
I ett magnetfält kan tillstånd med olika projektioner få olika energi, vilket ger Zeemaneffekt och uppdelade spektrallinjer. Elektriska fält kan ge Starkeffekt. Sådana observationer visar att kvanttalen inte bara är bokföringssymboler utan förutsäger hur atomens tillstånd svarar på mätbara yttre störningar.
Förstå massa
Kilogram (kg) är SI-basenheten för massa. 1 g = 0,001 kg och 1 t = 1 000 kg.
Massa
Välj vilka enheter du vill omvandla mellan. Varje sida visar sambandet, konkreta exempel och en tabell med vanliga värden.
Ett äpple väger typiskt några hundra gram, en människa några tiotals kilogram och en bil omkring ett ton.
Vad E = mc² betyder
Mass–energi-ekvivalensen innebär att massa är en form av energi: en kropps vilomassa m motsvarar vilenergin E₀ = mc². I kärnreaktioner blir detta särskilt tydligt eftersom små skillnader i massa kan motsvara mycket stora energier.
Formeln säger inte att massa 'försvinner' utan att systemets totala massa och energi hör ihop. Om ett bundet system har lägre energi än sina separata beståndsdelar har det också lägre massa. Energiskillnaden kan frigöras som strålning eller kinetisk energi när systemet bildas.
Ljusets hastighet c är mycket stor och c² ännu större. Därför motsvarar en liten masskillnad en stor energimängd i vardagliga enheter. I kärnfysik används ofta atomära massenheter och elektronvolt, vilket gör massdefekter och bindningsenergier lättare att jämföra.
Vid fusion kan lätta kärnor bilda en mer starkt bunden kärna med lägre total vilomassa. Vid fission kan en tung kärna delas i fragment vars sammanlagda massa också är något mindre än utgångssystemets. Skillnaden återfinns som energi i reaktionsprodukterna.
E = mc² är bara vilenergin. För rörliga partiklar måste relativistisk total energi och rörelsemängd behandlas tillsammans. I en reaktion kan energi fördelas mellan vilomassor, kinetisk energi och fotoner, men den totala energin och rörelsemängden bevaras.