Oganesson

Oganesson (Og) är grundämne 118, ett syntetiskt supertungt grundämne i period 7. Endast mycket få atomer har framställts, så kemi och fysikaliska egenskaper undersöks främst genom kärnreaktioner, sönderfall och teoretiska beräkningar.

Atomnummer118

StandardatomviktIngen standardatomvikt

Grupp18

Period7

Blockp

Elektronkonfiguration[Rn] 5f14 6d10 7s2 7p6

Elektronstruktur

Vad styr kemin?

Detta är ett syntetiskt supertungt grundämne som bara har framställts atom för atom. Egenskaperna undersöks därför genom kärnsönderfall, enatomsförsök och teoretiska beräkningar.

Konfigurationen [Rn] 5f14 6d10 7s2 7p6 och placeringen i det periodiska systemet ger förutsägelser, men relativistiska effekter blir viktiga för mycket tunga kärnor. Experimentella data behövs därför innan trender från lättare gruppmedlemmar kan överföras.

Kemiska former

Föreningar, joner och material

Det finns inget makroskopiskt prov av detta grundämne. De få framställda atomerna undersöks genom kärnsönderfall och, när det är möjligt, kemiska enatomsförsök; vanliga materialegenskaper kan därför inte antas direkt utifrån gruppen.

Fysikaliskt beteende

Tillstånd och fasövergångar

Referenstillståndet vid rumstemperatur är inte experimentellt fastställt. För supertunga grundämnen har makroskopiska fasegenskaper inte mätts direkt, eftersom bara mycket få atomer framställs åt gången.

Förekomst och användning

Var oganesson finns och används

Oganesson har bara framställts atom för atom i kärnfysikaliska experiment. Det har ingen kommersiell användning; värdet ligger i forskning om supertunga kärnor och gränserna för periodiska trender.

I praktiken

Konkreta användningar

Vetenskaplig forskning

Oganesson har ingen kommersiell användning. De få framställda atomerna studeras för att pröva kärnfysikaliska egenskaper, sönderfallskedjor och förutsägelser från det periodiska systemet.

Plats i periodiska systemet

Vad grannarna visar

Oganesson ligger i period 7, grupp 18 och p-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Astat, Radon, Tenness. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.

Referensdata

Fysikaliska och atomära egenskaper

Klassificeringinte fastställd; förutsägs vara en ädelgas

Aggregationstillstånd vid rumstemperaturinte experimentellt fastställt

Elektronskal2 · 8 · 18 · 32 · 32 · 18 · 8

Densitetinte experimentellt fastställt

Smältpunktinte experimentellt fastställt

Kokpunktinte experimentellt fastställt

Pauling-elektronegativitet—

Första jonisationsenergi—

Elektronaffinitet—

Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.

Historia

Upptäckt och identifiering

Oganesson är syntetiskt. Det framställs i kärnfysikaliska experiment och identifieras genom sönderfallskedjor från de bildade atomerna. Mängderna är många storleksordningar för små för att bilda ett synligt prov.

Isotoper

Hur isotopsammansättningen påverkar talen

Oganesson har ingen standardatomvikt. Det finns ingen karakteristisk naturlig isotopfördelning som ger ett tillförlitligt abundansvägt medelvärde.

Oganesson har inga stabila isotoper. Isotoperna är radioaktiva, så halveringstid och sönderfallstyp är viktiga vid mätning, användning och säker hantering.

Säkerhet

Hantering och exponering

Oganesson är radioaktivt. Risken beror på isotop, aktivitet, strålningstyp, halveringstid, kemisk form och exponeringsväg; lämpliga radiologiska och kemiska säkerhetsåtgärder krävs därför.