Grundämne · referensblad

86Rn

Radon

Radon (Rn) är grundämne 86, klassificerat som ädelgas i grupp 18, period 6 och p-blocket. Elektronkonfigurationen [Xe] 4f14 5d10 6s2 6p6 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är gas.

Atomnummer86

StandardatomviktIngen standardatomvikt

Grupp18

Period6

Blockp

Elektronkonfiguration[Xe] 4f14 5d10 6s2 6p6

Elektronstruktur

Vad styr kemin?

Ädelgaser har ett fyllt yttersta elektronskal. Fria atomer har därför under normala förhållanden liten benägenhet att ta upp, avge eller dela elektroner.

För radon visar konfigurationen [Xe] 4f14 5d10 6s2 6p6 varför fria atomer är relativt inerta. De tyngre ädelgaserna kan under särskilda förhållanden ändå bilda föreningar med starkt elektronegativa grundämnen.

Kemiska former

Föreningar, joner och material

Den fria monoatomära formen dominerar. För de lättare ädelgaserna är stabila föreningar sällsynta; vissa tyngre medlemmar kan bilda föreningar med mycket elektronegativa grundämnen under lämpliga förhållanden.

Fysikaliskt beteende

Tillstånd och fasövergångar

Referenstillståndet vid rumstemperatur är gas. Den angivna densiteten är 9.73 g/L. Smältpunkten anges till 202 K (-71.15 °C). Kokpunkten anges till 211.5 K (-61.65 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.

Förekomst och användning

Var radon finns och används

I praktiken förekommer radon bland annat i sammanhang som geologi, hälsa och vetenskaplig forskning.

I praktiken

Konkreta användningar

Geologi

Radon används eller studeras inom geologi. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Hälsa

Radon används eller studeras inom hälsa. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Vetenskaplig forskning

Radon används eller studeras inom vetenskaplig forskning. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Plats i periodiska systemet

Vad grannarna visar

Radon ligger i period 6, grupp 18 och p-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Jod, Xenon, Astat, Tenness. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.

Referensdata

Fysikaliska och atomära egenskaper

Klassificeringädelgas

Aggregationstillstånd vid rumstemperaturgas

Elektronskal2 · 8 · 18 · 32 · 18 · 8

Densitet9.73 g/L

Smältpunkt202 K (-71.15 °C)

Kokpunkt211.5 K (-61.65 °C)

Pauling-elektronegativitet—

Första jonisationsenergi1 037 kJ/mol

Elektronaffinitet—

Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.

Historia

Upptäckt och identifiering

Upptäckten av radon förknippas i denna historiska uppgift med Friedrich Ernst Dorn. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.

Isotoper

Hur isotopsammansättningen påverkar talen

Radon har ingen standardatomvikt. Det finns ingen karakteristisk naturlig isotopfördelning som ger ett tillförlitligt abundansvägt medelvärde.

Radon har inga stabila isotoper. Isotoperna är radioaktiva, så halveringstid och sönderfallstyp är viktiga vid mätning, användning och säker hantering.

Säkerhet

Hantering och exponering

Radon är radioaktivt. Risken beror på isotop, aktivitet, strålningstyp, halveringstid, kemisk form och exponeringsväg; lämpliga radiologiska och kemiska säkerhetsåtgärder krävs därför.