Grundämne · referensblad

53I

Jod

Jod (I) är grundämne 53, klassificerat som tvåatomig icke-metall i grupp 17, period 5 och p-blocket. Elektronkonfigurationen [Kr] 4d10 5s2 5p5 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne.

Atomnummer53

Standardatomvikt126.90447(3)

Grupp17

Period5

Blockp

Elektronkonfiguration[Kr] 4d10 5s2 5p5

Elektronstruktur

Vad styr kemin?

Halogener har sju valenselektroner. En extra elektron fyller det yttersta skalet, så halidjoner med laddningen −1 är vanliga; samtidigt finns en omfattande kovalent kemi.

För jod förklarar konfigurationen [Kr] 4d10 5s2 5p5 den starka tendensen att dra till sig elektroner. Det fria grundämnet är reaktivt och finns därför i naturen främst bundet i föreningar.

Kemiska former

Föreningar, joner och material

Det fria grundämnet är reaktivt och förekommer bara under kontrollerade förhållanden. Halidjoner är mycket vanliga kemiska former; dessutom finns vätehalider, interhalogenföreningar och syreinnehållande föreningar.

Fysikaliskt beteende

Tillstånd och fasövergångar

Referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne. Den angivna densiteten är 4.933 g/cm³. Smältpunkten anges till 386.8 K (113.7 °C). Kokpunkten anges till 457.4 K (184.2 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.

Förekomst och användning

Var jod finns och används

I praktiken förekommer jod bland annat i sammanhang som sköldkörtelns funktion, näring, antiseptika och fotografi.

I praktiken

Konkreta användningar

Sköldkörtelns funktion

Jod används eller studeras inom sköldkörtelns funktion. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Näring

Jod används eller studeras inom näring. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Antiseptika

Jod används eller studeras inom antiseptika. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Fotografi

Jod används eller studeras inom fotografi. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Plats i periodiska systemet

Vad grannarna visar

Jod ligger i period 5, grupp 17 och p-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Selen, Brom, Krypton, Tellur. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.

Referensdata

Fysikaliska och atomära egenskaper

Klassificeringtvåatomig icke-metall

Aggregationstillstånd vid rumstemperaturfast ämne

Elektronskal2 · 8 · 18 · 18 · 7

Densitet4.933 g/cm³

Smältpunkt386.8 K (113.7 °C)

Kokpunkt457.4 K (184.2 °C)

Pauling-elektronegativitet2.66

Första jonisationsenergi1 008 kJ/mol

Elektronaffinitet295.2 kJ/mol

Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.

Historia

Upptäckt och identifiering

Upptäckten av jod förknippas i denna historiska uppgift med Bernard Courtois. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.

Isotoper

Hur isotopsammansättningen påverkar talen

Standardatomvikten är 126.90447(3). Värdet beskriver den naturliga isotopsammansättningen i terrestert material och är inte massan hos en enda bestämd atom.

Jod har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.

Säkerhet

Hantering och exponering

Risken med jod beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.