Grundämne · referensblad
35Br

Brom

Brom (Br) är grundämne 35, klassificerat som tvåatomig icke-metall i grupp 17, period 4 och p-blocket. Elektronkonfigurationen [Ar] 3d10 4s2 4p5 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är vätska.

Atomnummer35
Standardatomvikt[79.901, 79.907]
Grupp17
Period4
Blockp
Elektronkonfiguration[Ar] 3d10 4s2 4p5
Elektronstruktur

Vad styr kemin?

Halogener har sju valenselektroner. En extra elektron fyller det yttersta skalet, så halidjoner med laddningen −1 är vanliga; samtidigt finns en omfattande kovalent kemi.

För brom förklarar konfigurationen [Ar] 3d10 4s2 4p5 den starka tendensen att dra till sig elektroner. Det fria grundämnet är reaktivt och finns därför i naturen främst bundet i föreningar.

Kemiska former

Föreningar, joner och material

Det fria grundämnet är reaktivt och förekommer bara under kontrollerade förhållanden. Halidjoner är mycket vanliga kemiska former; dessutom finns vätehalider, interhalogenföreningar och syreinnehållande föreningar.

Fysikaliskt beteende

Tillstånd och fasövergångar

Referenstillståndet vid rumstemperatur är vätska. Den angivna densiteten är 3.1028 g/cm³. Smältpunkten anges till 265.9 K (-7.2 °C). Kokpunkten anges till 332 K (58.85 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.

Förekomst och användning

Var brom finns och används

I praktiken förekommer brom bland annat i sammanhang som flamskyddsmedel, fotografi och kemisk syntes.

I praktiken

Konkreta användningar

Flamskyddsmedel

Brom används eller studeras inom flamskyddsmedel. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Fotografi

Brom används eller studeras inom fotografi. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Kemisk syntes

Brom används eller studeras inom kemisk syntes. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Plats i periodiska systemet

Vad grannarna visar

Brom ligger i period 4, grupp 17 och p-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Svavel, Klor, Argon, Selen. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.

Referensdata

Fysikaliska och atomära egenskaper

Klassificeringtvåatomig icke-metall
Aggregationstillstånd vid rumstemperaturvätska
Elektronskal2 · 8 · 18 · 7
Densitet3.1028 g/cm³
Smältpunkt265.9 K (-7.2 °C)
Kokpunkt332 K (58.85 °C)
Pauling-elektronegativitet2.96
Första jonisationsenergi1 140 kJ/mol
Elektronaffinitet324.5 kJ/mol

Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.

Historia

Upptäckt och identifiering

Upptäckten av brom förknippas i denna historiska uppgift med Antoine Jérôme Balard. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.

Isotoper

Hur isotopsammansättningen påverkar talen

Standardatomvikten anges som intervallet [79.901, 79.907]. Naturliga prover kan variera något i isotopförhållande, så ett enda fast decimalvärde skulle dölja verklig variation.

Brom har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.

Säkerhet

Hantering och exponering

Risken med brom beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.