Flamskyddsmedel
Brom används eller studeras inom flamskyddsmedel. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Brom (Br) är grundämne 35, klassificerat som tvåatomig icke-metall i grupp 17, period 4 och p-blocket. Elektronkonfigurationen [Ar] 3d10 4s2 4p5 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är vätska.
Halogener har sju valenselektroner. En extra elektron fyller det yttersta skalet, så halidjoner med laddningen −1 är vanliga; samtidigt finns en omfattande kovalent kemi.
För brom förklarar konfigurationen [Ar] 3d10 4s2 4p5 den starka tendensen att dra till sig elektroner. Det fria grundämnet är reaktivt och finns därför i naturen främst bundet i föreningar.
Det fria grundämnet är reaktivt och förekommer bara under kontrollerade förhållanden. Halidjoner är mycket vanliga kemiska former; dessutom finns vätehalider, interhalogenföreningar och syreinnehållande föreningar.
Referenstillståndet vid rumstemperatur är vätska. Den angivna densiteten är 3.1028 g/cm³. Smältpunkten anges till 265.9 K (-7.2 °C). Kokpunkten anges till 332 K (58.85 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.
I praktiken förekommer brom bland annat i sammanhang som flamskyddsmedel, fotografi och kemisk syntes.
Brom används eller studeras inom flamskyddsmedel. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Brom används eller studeras inom fotografi. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Brom används eller studeras inom kemisk syntes. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Brom ligger i period 4, grupp 17 och p-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Svavel, Klor, Argon, Selen. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.
Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.
Upptäckten av brom förknippas i denna historiska uppgift med Antoine Jérôme Balard. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.
Standardatomvikten anges som intervallet [79.901, 79.907]. Naturliga prover kan variera något i isotopförhållande, så ett enda fast decimalvärde skulle dölja verklig variation.
Brom har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.
Risken med brom beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.