Grundämne · referensblad

16S

Svavel

Svavel (S) är grundämne 16, klassificerat som polyatomig icke-metall i grupp 16, period 3 och p-blocket. Elektronkonfigurationen [Ne] 3s2 3p4 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne.

Atomnummer16

Standardatomvikt[32.059, 32.076]

Grupp16

Period3

Blockp

Elektronkonfiguration[Ne] 3s2 3p4

Elektronstruktur

Vad styr kemin?

Grundämnena i grupp 16 har sex valenselektroner. Bindningstyp, oxidationstal och molekyl- eller kristallstruktur har stor betydelse för kemin.

För svavel visar konfigurationen [Ne] 3s2 3p4 vilka ytterelektroner som är tillgängliga. Två elektroner saknas till ett fyllt skal, men kovalent bindning och flera oxidationstal är också viktiga.

Kemiska former

Föreningar, joner och material

Vanliga former är oxider, sulfider eller närbesläktade kalkogenider, hydrider och kovalenta föreningar. Balansen mellan −2 och positiva oxidationstal beror på grundämnet och dess bindningspartners.

Fysikaliskt beteende

Tillstånd och fasövergångar

Referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne. Den angivna densiteten är 2.07 g/cm³. Smältpunkten anges till 388.4 K (115.2 °C). Kokpunkten anges till 717.8 K (444.6 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.

Förekomst och användning

Var svavel finns och används

I praktiken förekommer svavel bland annat i sammanhang som gödselproduktion, svavelsyra och vulkanisering av gummi.

I praktiken

Konkreta användningar

Gödselproduktion

Svavel används eller studeras inom gödselproduktion. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Svavelsyra

Svavel används eller studeras inom svavelsyra. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Vulkanisering av gummi

Svavel används eller studeras inom vulkanisering av gummi. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Plats i periodiska systemet

Vad grannarna visar

Svavel ligger i period 3, grupp 16 och p-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Kväve, Syre, Fluor, Fosfor. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.

Referensdata

Fysikaliska och atomära egenskaper

Klassificeringpolyatomig icke-metall

Aggregationstillstånd vid rumstemperaturfast ämne

Elektronskal2 · 8 · 6

Densitet2.07 g/cm³

Smältpunkt388.4 K (115.2 °C)

Kokpunkt717.8 K (444.6 °C)

Pauling-elektronegativitet2.58

Första jonisationsenergi999.6 kJ/mol

Elektronaffinitet200.4 kJ/mol

Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.

Historia

Upptäckt och identifiering

Svavel eller material som innehåller grundämnet var kända redan i antiken, långt före den moderna kemin. Tidig materialanvändning, kemisk identifiering och den senare definitionen genom atomnummer är olika historiska steg.

Isotoper

Hur isotopsammansättningen påverkar talen

Standardatomvikten anges som intervallet [32.059, 32.076]. Naturliga prover kan variera något i isotopförhållande, så ett enda fast decimalvärde skulle dölja verklig variation.

Svavel har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.

Säkerhet

Hantering och exponering

Risken med svavel beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.