Grundämne · referensblad

Syre

Syre (O) är grundämne 8, klassificerat som tvåatomig icke-metall i grupp 16, period 2 och p-blocket. Elektronkonfigurationen [He] 2s2 2p4 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är gas.

Atomnummer8

Standardatomvikt[15.99903, 15.99977]

Grupp16

Period2

Blockp

Elektronkonfiguration[He] 2s2 2p4

Elektronstruktur

Vad styr kemin?

Grundämnena i grupp 16 har sex valenselektroner. Bindningstyp, oxidationstal och molekyl- eller kristallstruktur har stor betydelse för kemin.

För syre visar konfigurationen [He] 2s2 2p4 vilka ytterelektroner som är tillgängliga. Två elektroner saknas till ett fyllt skal, men kovalent bindning och flera oxidationstal är också viktiga.

Kemiska former

Föreningar, joner och material

Vanliga former är oxider, sulfider eller närbesläktade kalkogenider, hydrider och kovalenta föreningar. Balansen mellan −2 och positiva oxidationstal beror på grundämnet och dess bindningspartners.

Fysikaliskt beteende

Tillstånd och fasövergångar

Referenstillståndet vid rumstemperatur är gas. Den angivna densiteten är 1.429 g/L. Smältpunkten anges till 54.37 K (-218.8 °C). Kokpunkten anges till 90.19 K (-183 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.

Förekomst och användning

Var syre finns och används

Syre är en viktig beståndsdel i luft, vatten, mineral och biomolekyler. Det spelar roller i cellandning, förbränning, ståltillverkning, medicinskt syre och vattenrening.

I praktiken

Konkreta användningar

Cellandning

Syre används eller studeras inom cellandning. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Metallurgi

Syre används eller studeras inom metallurgi. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Stål

Syre används eller studeras inom stål. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Vattenrening

Syre används eller studeras inom vattenrening. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Plats i periodiska systemet

Vad grannarna visar

Syre ligger i period 2, grupp 16 och p-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Kväve, Fluor, Fosfor, Svavel. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.

Referensdata

Fysikaliska och atomära egenskaper

Klassificeringtvåatomig icke-metall

Aggregationstillstånd vid rumstemperaturgas

Elektronskal2 · 6

Densitet1.429 g/L

Smältpunkt54.37 K (-218.8 °C)

Kokpunkt90.19 K (-183 °C)

Pauling-elektronegativitet3.44

Första jonisationsenergi1 314 kJ/mol

Elektronaffinitet141 kJ/mol

Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.

Historia

Upptäckt och identifiering

Upptäckten av syre förknippas i denna historiska uppgift med Carl Wilhelm Scheele. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.

Isotoper

Hur isotopsammansättningen påverkar talen

Standardatomvikten anges som intervallet [15.99903, 15.99977]. Naturliga prover kan variera något i isotopförhållande, så ett enda fast decimalvärde skulle dölja verklig variation.

Syre har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.

Säkerhet

Hantering och exponering

Risken med syre beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.