Halvledare
Arsenik används eller studeras inom halvledare. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Arsenik (As) är grundämne 33, klassificerat som halvmetall i grupp 15, period 4 och p-blocket. Elektronkonfigurationen [Ar] 3d10 4s2 4p3 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne.
Grundämnena i grupp 15 har fem valenselektroner och kan uppträda i flera oxidationstal. Karaktären ändras från tydligt icke-metallisk högst upp till mer metallisk längre ned.
För arsenik är konfigurationen [Ar] 3d10 4s2 4p3 utgångspunkten för bindning och oxidationstal. Föreningarnas stabilitet förändras tydligt genom gruppen när atomstorlek och energinivåer förskjuts.
Dessa grundämnen bildar hydrider, oxider, halider och många kovalenta föreningar. Oxidationstal från −3 till positiva värden förekommer och stabiliteten ändras genom gruppen.
Referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne. Den angivna densiteten är 5.727 g/cm³. Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.
I praktiken förekommer arsenik bland annat i sammanhang som halvledare, legeringar och träskydd.
Arsenik används eller studeras inom halvledare. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Arsenik används eller studeras inom legeringar. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Arsenik används eller studeras inom träskydd. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Arsenik ligger i period 4, grupp 15 och p-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Kisel, Fosfor, Svavel, Germanium. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.
Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.
Den historiska identifieringen av arsenik skedde i flera steg. Tidig användning eller observation, kemisk isolering och den moderna definitionen genom atomnummer 33 behöver inte ha samma årtal eller samma forskare.
Standardatomvikten är 74.921595(6). Värdet beskriver den naturliga isotopsammansättningen i terrestert material och är inte massan hos en enda bestämd atom.
Arsenik har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.
Risken med arsenik beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.