Grundämne · referensblad

18Ar

Argon

Argon (Ar) är grundämne 18, klassificerat som ädelgas i grupp 18, period 3 och p-blocket. Elektronkonfigurationen [Ne] 3s2 3p6 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är gas.

Atomnummer18

Standardatomvikt[39.792, 39.963]

Grupp18

Period3

Blockp

Elektronkonfiguration[Ne] 3s2 3p6

Elektronstruktur

Vad styr kemin?

Ädelgaser har ett fyllt yttersta elektronskal. Fria atomer har därför under normala förhållanden liten benägenhet att ta upp, avge eller dela elektroner.

För argon visar konfigurationen [Ne] 3s2 3p6 varför fria atomer är relativt inerta. De tyngre ädelgaserna kan under särskilda förhållanden ändå bilda föreningar med starkt elektronegativa grundämnen.

Kemiska former

Föreningar, joner och material

Den fria monoatomära formen dominerar. För de lättare ädelgaserna är stabila föreningar sällsynta; vissa tyngre medlemmar kan bilda föreningar med mycket elektronegativa grundämnen under lämpliga förhållanden.

Fysikaliskt beteende

Tillstånd och fasövergångar

Referenstillståndet vid rumstemperatur är gas. Den angivna densiteten är 1.784 g/L. Smältpunkten anges till 83.81 K (-189.3 °C). Kokpunkten anges till 87.3 K (-185.8 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.

Förekomst och användning

Var argon finns och används

I praktiken förekommer argon bland annat i sammanhang som svetsning, belysning och inerta atmosfärer.

I praktiken

Konkreta användningar

Svetsning

Argon används eller studeras inom svetsning. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Belysning

Argon används eller studeras inom belysning. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Inerta atmosfärer

Argon används eller studeras inom inerta atmosfärer. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Plats i periodiska systemet

Vad grannarna visar

Argon ligger i period 3, grupp 18 och p-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Fluor, Neon, Klor, Brom. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.

Referensdata

Fysikaliska och atomära egenskaper

Klassificeringädelgas

Aggregationstillstånd vid rumstemperaturgas

Elektronskal2 · 8 · 8

Densitet1.784 g/L

Smältpunkt83.81 K (-189.3 °C)

Kokpunkt87.3 K (-185.8 °C)

Pauling-elektronegativitet—

Första jonisationsenergi1 521 kJ/mol

Elektronaffinitet—

Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.

Historia

Upptäckt och identifiering

Upptäckten av argon förknippas i denna historiska uppgift med Lord Rayleigh. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.

Isotoper

Hur isotopsammansättningen påverkar talen

Standardatomvikten anges som intervallet [39.792, 39.963]. Naturliga prover kan variera något i isotopförhållande, så ett enda fast decimalvärde skulle dölja verklig variation.

Argon har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.

Säkerhet

Hantering och exponering

Risken med argon beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.