Grundämne · referensblad

36Kr

Krypton

Krypton (Kr) är grundämne 36, klassificerat som ädelgas i grupp 18, period 4 och p-blocket. Elektronkonfigurationen [Ar] 3d10 4s2 4p6 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är gas.

Atomnummer36

Standardatomvikt83.798(2)

Grupp18

Period4

Blockp

Elektronkonfiguration[Ar] 3d10 4s2 4p6

Elektronstruktur

Vad styr kemin?

Ädelgaser har ett fyllt yttersta elektronskal. Fria atomer har därför under normala förhållanden liten benägenhet att ta upp, avge eller dela elektroner.

För krypton visar konfigurationen [Ar] 3d10 4s2 4p6 varför fria atomer är relativt inerta. De tyngre ädelgaserna kan under särskilda förhållanden ändå bilda föreningar med starkt elektronegativa grundämnen.

Kemiska former

Föreningar, joner och material

Den fria monoatomära formen dominerar. För de lättare ädelgaserna är stabila föreningar sällsynta; vissa tyngre medlemmar kan bilda föreningar med mycket elektronegativa grundämnen under lämpliga förhållanden.

Fysikaliskt beteende

Tillstånd och fasövergångar

Referenstillståndet vid rumstemperatur är gas. Den angivna densiteten är 3.749 g/L. Smältpunkten anges till 115.8 K (-157.4 °C). Kokpunkten anges till 119.9 K (-153.2 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.

Förekomst och användning

Var krypton finns och används

I praktiken förekommer krypton bland annat i sammanhang som belysning, lasrar och isolering.

I praktiken

Konkreta användningar

Belysning

Krypton används eller studeras inom belysning. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Lasrar

Krypton används eller studeras inom lasrar. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Isolering

Krypton används eller studeras inom isolering. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Plats i periodiska systemet

Vad grannarna visar

Krypton ligger i period 4, grupp 18 och p-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Klor, Argon, Brom, Jod. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.

Referensdata

Fysikaliska och atomära egenskaper

Klassificeringädelgas

Aggregationstillstånd vid rumstemperaturgas

Elektronskal2 · 8 · 18 · 8

Densitet3.749 g/L

Smältpunkt115.8 K (-157.4 °C)

Kokpunkt119.9 K (-153.2 °C)

Pauling-elektronegativitet3

Första jonisationsenergi1 351 kJ/mol

Elektronaffinitet—

Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.

Historia

Upptäckt och identifiering

Upptäckten av krypton förknippas i denna historiska uppgift med William Ramsay. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.

Isotoper

Hur isotopsammansättningen påverkar talen

Standardatomvikten är 83.798(2). Värdet beskriver den naturliga isotopsammansättningen i terrestert material och är inte massan hos en enda bestämd atom.

Krypton har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.

Säkerhet

Hantering och exponering

Risken med krypton beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.