Fiberlasrar
Ytterbiumjoner byggs in i aktiva material i vissa fiberlasrar. Deras elektroniska energinivåer möjliggör effektiv absorption och emission vid användbara infraröda våglängder.
Ytterbium (Yb) är grundämne 70, klassificerat som lantanid i grupp —, period 6 och f-blocket. Elektronkonfigurationen [Xe] 4f14 6s2 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne.
Lantaniderna fyller gradvis 4f-underskalet. 4f-elektronerna skärmas delvis av yttre skal, så många lantanider liknar varandra kemiskt och oxidationstalet +3 är ofta viktigt.
För ytterbium måste konfigurationen [Xe] 4f14 6s2 ses tillsammans med 4f-beläggningen. Små skillnader i denna beläggning kan ha stor betydelse för magnetiska och optiska egenskaper.
Lantanider bildar framför allt joner och föreningar i oxidationstalet +3, bland annat oxider, halider och koordinationsföreningar. Små skillnader i 4f-beläggningen ger tydliga skillnader i färg, luminescens och magnetism.
Referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne. Den angivna densiteten är 6.9 g/cm³. Smältpunkten anges till 1 091 K (817.9 °C). Kokpunkten anges till 1 469 K (1 196 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.
I praktiken förekommer ytterbium bland annat i sammanhang som fiberlasrar, legeringar och vetenskaplig forskning.
Ytterbiumjoner byggs in i aktiva material i vissa fiberlasrar. Deras elektroniska energinivåer möjliggör effektiv absorption och emission vid användbara infraröda våglängder.
Ytterbium används eller studeras inom legeringar. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Ytterbium används eller studeras inom vetenskaplig forskning. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Ytterbium ligger i period 6 och i f-blockets serie. I det visade grannskapet finns bland annat Erbium, Tulium, Lutetium, Hafnium. Jämförelser genom serien visar gradvisa förändringar i atomradie, elektronstruktur och kemiskt beteende.
Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.
Upptäckten av ytterbium förknippas i denna historiska uppgift med Jean Charles Galissard de Marignac. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.
Standardatomvikten är 173.045(10). Värdet beskriver den naturliga isotopsammansättningen i terrestert material och är inte massan hos en enda bestämd atom.
Ytterbium har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.
Risken med ytterbium beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.