Katjoner och anjoner
Kemiska reaktioner omfördelar valenselektroner. Om protonantalet i kärnan ändras har man i stället en kärnreaktion och ett annat grundämne. Denna skillnad skiljer kemisk jonisering från radioaktiv omvandling.
Kärnan ändras inte
En katjon är vanligtvis mindre än motsvarande neutral atom, eftersom elektroner har försvunnit och den kvarvarande elektronskyn binds starkare per elektron. En anjon är ofta större eftersom fler elektroner ökar elektron–elektron-repulsionen.
Jonradie
O²⁻, F⁻, Ne, Na⁺ och Mg²⁺ har alla tio elektroner. När elektronantalet är detsamma krymper radien med ökande Z, eftersom samma elektronsky attraheras av en starkare kärna.
Isoelektroniska serier
Sulfat SO₄²⁻, nitrat NO₃⁻ och ammonium NH₄⁺ är exempel på fleratomiga joner. Nettoladdningen tillhör hela strukturen och kan vara delokaliserad över flera bindningar.
Katjoner och anjoner
I ett joniskt kristallgitter stabiliseras katjoner och anjoner av långräckviddig elektrostatisk växelverkan. Ett fast NaCl-prov består därför av ett utsträckt gitter, inte av isolerade NaCl-molekyler.
En katjon är vanligtvis mindre än motsvarande neutral atom, eftersom elektroner har försvunnit och den kvarvarande elektronskyn binds starkare per elektron. En anjon är ofta större eftersom fler elektroner ökar elektron–elektron-repulsionen.