Första lagen
Newtonsk mekanik kräver konsekventa referenssystem. I ett accelererande referenssystem måste skenbara tröghetskrafter införas om man ändå vill använda en Newton-liknande form, exempelvis centrifugalkraft i ett roterande system.
Andra lagen
På ett lutande plan delas tyngdkraften ofta upp i en komponent mg sinθ längs planet och mg cosθ vinkelrätt mot det. Normalkraften bestäms av den vinkelräta balansen och är inte automatiskt lika med mg.
Tredje lagen
I idealiserade problem med masslösa rep och friktionsfria trissor antas spänningen vara samma längs repet. I verkliga rep med massa eller trissor med tröghetsmoment kan spänningen variera, vilket visar gränsen för den enkla modellen.
Kraftdiagram
Newtons tre lagar beskriver klassisk rörelse när hastigheterna är långt under ljushastigheten och kvanteffekter kan försummas. Den centrala idén är att acceleration orsakas av den resulterande kraften, inte av en enskild kraft isolerad från de andra.
Första lagen
Om nettokraften på ett föremål är noll förblir dess hastighet konstant. Vila är bara specialfallet v=0. Lagen definierar också inertialsystem där kraftfria kroppar rör sig rätlinjigt med konstant fart.
På ett lutande plan delas tyngdkraften ofta upp i en komponent mg sinθ längs planet och mg cosθ vinkelrätt mot det. Normalkraften bestäms av den vinkelräta balansen och är inte automatiskt lika med mg.