Huvudkvanttalet n
För ett givet n kan l anta värden från 0 till n−1. Traditionellt betecknas l = 0,1,2,3 som s, p, d, f. l bestämmer orbitalrörelsemängdens storlek och är kopplat till orbitalens vinkelberoende och nodstruktur.
Orbitalrörelsemängd l
mₗ kan anta heltalsvärden från −l till +l. Det beskriver projektionen av orbitalrörelsemängden längs en vald axel. I frånvaro av yttre fält kan olika mₗ-tillstånd vara degenererade, medan ett magnetfält kan lyfta degenereringen.
Magnetiskt kvanttal mₗ
Elektronen har inneboende spinn 1/2 och en vald projektion mₛ = +1/2 eller −1/2. Spinn är inte en liten klassisk kula som bokstavligen roterar; det är en intrinsisk kvantegenskap med egna transformationsregler.
Elektronspinn mₛ
I en atom kan två elektroner inte ha exakt samma uppsättning av alla fyra kvanttal. En given rumslig orbital, bestämd av n, l och mₗ, kan därför rymma högst två elektroner och de måste ha motsatt spinnprojektion.
Huvudkvanttalet n
Kvanttalen organiserar elektronstrukturen bakom periodiska systemet. Men i fler-elektronatomer är orbitalenergier inte bestämda av n ensamt: skärmning, penetration och elektronkorrelation gör att ordningen blir mer komplicerad.
mₗ kan anta heltalsvärden från −l till +l. Det beskriver projektionen av orbitalrörelsemängden längs en vald axel. I frånvaro av yttre fält kan olika mₗ-tillstånd vara degenererade, medan ett magnetfält kan lyfta degenereringen.