Atomradie. Begreppet hjälper till att koppla periodiska systemets struktur till mätbara eller formellt definierade kemiska egenskaper.
Atomradie. Begreppet hjälper till att koppla periodiska systemets struktur till mätbara eller formellt definierade kemiska egenskaper.
Begreppet hjälper till att koppla periodiska systemets struktur till mätbara eller formellt definierade kemiska egenskaper.
Vetenskap blir lättare att minnas när en definition kopplas till något mätbart eller observerbart.
Atomradie. Begreppet hjälper till att koppla periodiska systemets struktur till mätbara eller formellt definierade kemiska egenskaper.
Begreppet hjälper till att koppla periodiska systemets struktur till mätbara eller formellt definierade kemiska egenskaper.
Atomradie. Begreppet hjälper till att koppla periodiska systemets struktur till mätbara eller formellt definierade kemiska egenskaper.
Begreppet hjälper till att koppla periodiska systemets struktur till mätbara eller formellt definierade kemiska egenskaper.
Atomradie är ett praktiskt mått på atomens storlek, men en atom har ingen skarp yta. Därför definieras radien experimentellt på olika sätt, till exempel som halva avståndet mellan två bundna atomkärnor eller genom van der Waals-kontakter.
Elektronens sannolikhetsfördelning avtar gradvis och når inte en hård gräns. Kovalent radie, metallradie och van der Waals-radie bygger därför på olika experimentella situationer och kan ge olika tal för samma grundämne.
Från vänster till höger ökar kärnladdningen medan elektroner läggs till ungefär samma huvudskal. Eftersom skärmningen inte ökar lika mycket växer den effektiva kärnladdningen och drar elektronmolnet närmare kärnan. Radien minskar därför ofta.
Nedåt i en grupp tillkommer ett nytt huvudskal. Valenselektronerna ligger längre ut och skärmas av fler inre elektroner. Därför ökar atomradien normalt trots att protonantalet också ökar.
I d- och f-blocken blir trenderna mer subtila eftersom d- och f-elektroner skärmar ofullständigt. Lantanoidkontraktionen gör till exempel att flera senare element får mindre radier än en enkel skalmall skulle förutsäga.