Pauling-skalan
Elektronegativitet hjälper till att förutsäga bindningspolaritet, surhetstrender och reaktivitet. Den räcker dock sällan ensam; oxidationstillstånd, molekylgeometri och lösningsmiljö kan ändra den faktiska elektronfördelningen.
Periodisk trend
Elektronegativitet kan hjälpa till att förklara varför vissa bindningar polariseras så att en proton lättare kan avges. Men syrastyrka bestäms också av hur stabil den konjugerade basen är, resonans, lösningsmedel och struktur. En enkel jämförelse av två elektronegativitetsvärden räcker därför inte alltid.
Bindningspolaritet
Elektronegativitet ska skiljas från polariserbarhet, som beskriver hur lätt ett elektronmoln deformeras av ett elektriskt fält. Tunga atomer med stora elektronmoln kan vara mycket polariserbara även om deras elektronegativitet inte är hög. De två begreppen påverkar intermolekylära krafter på olika sätt.
Molekylpolaritet
H–F är klart mer polär eftersom skillnaden i elektronegativitet mellan H och F är mycket större än mellan C och H.
Pauling-skalan
Elektronegativitet beskriver en atoms relativa förmåga att dra till sig elektrontäthet när den ingår i en kemisk bindning. Det är inte en direkt mätbar energi hos en isolerad atom, utan en skala som sammanfattar hur atomer tenderar att fördela bindningselektroner.
Elektronegativitet kan hjälpa till att förklara varför vissa bindningar polariseras så att en proton lättare kan avges. Men syrastyrka bestäms också av hur stabil den konjugerade basen är, resonans, lösningsmedel och struktur. En enkel jämförelse av två elektronegativitetsvärden räcker därför inte alltid.