Energiminimum
När atomorbitaler kombineras kan de bilda bindande molekylorbitaler med lägre energi och antibindande orbitaler med högre energi. Elektroner i bindande tillstånd stabiliserar systemet, medan elektroner i antibindande tillstånd minskar nettobindningen. Detta perspektiv gör det möjligt att förklara bindningsordning och varför vissa molekyler är stabila eller instabila.
Kovalent bindning
En dubbelbindning består inte av två identiska bindningar. Vanligen finns en σ-komponent och en π-komponent. π-bindningen kräver sidledes överlappning av orbitaler och begränsar därför fri rotation kring bindningsaxeln. Det är en direkt fysisk orsak till cis/trans-isomeri och till att molekylens form kan bli kemiskt avgörande.
Joniska kristaller
Varför är CO₂ opolärt trots att varje C=O-bindning är polär?
Bindningspolaritet
Molekylen är linjär. De två lika stora bindningsdipolerna pekar åt motsatta håll och deras vektorsumma blir noll.
Energiminimum
En kemisk bindning uppstår när samverkan mellan kärnor och elektroner ger ett lägre totalt energitillstånd vid ett bestämt kärnavstånd. Jonisk, kovalent och metallisk bindning är användbara modeller för olika elektronfördelningar, men verkliga bindningar kan ha blandad karaktär.
En dubbelbindning består inte av två identiska bindningar. Vanligen finns en σ-komponent och en π-komponent. π-bindningen kräver sidledes överlappning av orbitaler och begränsar därför fri rotation kring bindningsaxeln. Det är en direkt fysisk orsak till cis/trans-isomeri och till att molekylens form kan bli kemiskt avgörande.