Pauling-skalan
Elektronegativitet används formellt när oxidationstal tilldelas: bindningselektroner räknas till den mer elektronegativa atomen. Oxidationstal är dock bokföring och ska inte tolkas som exakt lokal laddning.
Periodisk trend
Mulliken- och Allred–Rochow-skalorna bygger på andra fysikaliska idéer än Paulings. Därför kan numeriska värden skilja sig något även om de periodiska mönstren i stort är desamma.
Bindningspolaritet
Elektronegativitet hjälper till att förutsäga bindningspolaritet, surhetstrender och reaktivitet. Den räcker dock sällan ensam; oxidationstillstånd, molekylgeometri och lösningsmiljö kan ändra den faktiska elektronfördelningen.
Molekylpolaritet
Elektronegativitet kan hjälpa till att förklara varför vissa bindningar polariseras så att en proton lättare kan avges. Men syrastyrka bestäms också av hur stabil den konjugerade basen är, resonans, lösningsmedel och struktur. En enkel jämförelse av två elektronegativitetsvärden räcker därför inte alltid.
Pauling-skalan
Elektronegativitet ska skiljas från polariserbarhet, som beskriver hur lätt ett elektronmoln deformeras av ett elektriskt fält. Tunga atomer med stora elektronmoln kan vara mycket polariserbara även om deras elektronegativitet inte är hög. De två begreppen påverkar intermolekylära krafter på olika sätt.
Mulliken- och Allred–Rochow-skalorna bygger på andra fysikaliska idéer än Paulings. Därför kan numeriska värden skilja sig något även om de periodiska mönstren i stort är desamma.