Kvanttal
Ett d-underskal har fem orbitaler. Varje orbital kan innehålla två elektroner, så maximal kapacitet är 10 elektroner.
s-, p-, d- och f-orbitaler
En atomorbital är ett kvantmekaniskt tillstånd för en elektron i en atom. Orbitalen är inte en bana utan beskrivs av en vågfunktion ψ. Storheten |ψ|² anger sannolikhetstäthet för var elektronen kan påträffas.
Noder
Orbitalens huvudsakliga egenskaper bestäms av huvudkvanttalet n, bikvanttalet l och magnetiska kvanttalet m_l. Elektronen har dessutom spinnkvanttalet m_s. Dessa kvanttal begränsar vilka tillstånd som är möjliga.
Penetration
l=0 ger s-orbitaler, l=1 p, l=2 d och l=3 f. Varje underskal har 2l+1 orbitaler. Därför finns en s-orbital, tre p-orbitaler, fem d-orbitaler och sju f-orbitaler.
Kvanttal
Orbitaler innehåller områden där vågfunktionen är noll. Antalet radial- och vinkelnoder ökar med kvanttalen. Noderna är en direkt konsekvens av vågfunktionen och påverkar orbitalens energi och penetration.
En atomorbital är ett kvantmekaniskt tillstånd för en elektron i en atom. Orbitalen är inte en bana utan beskrivs av en vågfunktion ψ. Storheten |ψ|² anger sannolikhetstäthet för var elektronen kan påträffas.