Pauling-skalan
En skillnad i elektronegativitet förskjuter elektrontätheten och kan ge partiella laddningar δ⁺ och δ⁻. Skillnaden ger en kontinuerlig skala av polaritet; den skapar inte en skarp gräns mellan 'kovalent' och 'jonisk'.
Periodisk trend
En molekyls nettodipol beror på vektorsumman av alla bindningsdipoler och på geometrin. CO₂ har polära C=O-bindningar men ingen nettodipol eftersom molekylen är linjär och symmetrisk.
Bindningspolaritet
Elektronegativitet används formellt när oxidationstal tilldelas: bindningselektroner räknas till den mer elektronegativa atomen. Oxidationstal är dock bokföring och ska inte tolkas som exakt lokal laddning.
Molekylpolaritet
Mulliken- och Allred–Rochow-skalorna bygger på andra fysikaliska idéer än Paulings. Därför kan numeriska värden skilja sig något även om de periodiska mönstren i stort är desamma.
Pauling-skalan
Elektronegativitet hjälper till att förutsäga bindningspolaritet, surhetstrender och reaktivitet. Den räcker dock sällan ensam; oxidationstillstånd, molekylgeometri och lösningsmiljö kan ändra den faktiska elektronfördelningen.
En molekyls nettodipol beror på vektorsumman av alla bindningsdipoler och på geometrin. CO₂ har polära C=O-bindningar men ingen nettodipol eftersom molekylen är linjär och symmetrisk.