Gaslagar. Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Gaslagar. Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Vetenskap blir lättare att minnas när en definition kopplas till något mätbart eller observerbart.
Gaslagar. Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Gaslagar. Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Gaslagarna beskriver samband mellan tryck, volym, temperatur och substansmängd. För en ideal gas sammanfattas de av PV=nRT. Modellen fungerar väl när partiklarna är glest fördelade och deras egna volymer och intermolekylära krafter kan försummas.
I gaslagen ska temperaturen anges i kelvin. Celsius kan inte användas direkt eftersom proportionella relationer som V∝T bygger på en absolut temperaturskala.
Vid konstant temperatur och substansmängd gäller PV=konstant. Om volymen halveras för en ideal gas fördubblas trycket. Mikroskopiskt beror det på att partiklarna träffar väggarna oftare per ytenhet.
Vid konstant tryck gäller V∝T för en ideal gas. En högre absolut temperatur motsvarar högre genomsnittlig kinetisk energi och kräver större volym för att hålla trycket oförändrat.
För en ideal gasblandning är totaltrycket summan av partialtrycken. Varje komponent bidrar med p_i=x_iP där x_i är molbråket.