Gaslagar
Gaslagarna binder samman tryck, volym, temperatur och substansmängd. PV = nRT sammanfattar idealgasmodellen, men verkliga gaser avviker när intermolekylära krafter och molekylernas egen volym inte längre kan försummas.
Tryck uppstår genom molekylära kollisioner
I den kinetiska modellen rör sig gaspartiklar hela tiden. När de kolliderar med väggen ändras deras rörelsemängd och rörelsemängd överförs till behållaren. Summan av dessa mikroskopiska händelser ger det makroskopiska trycket.
Högre absolut temperatur innebär större genomsnittlig translationell kinetisk energi. Vid konstant volym blir kollisionerna därför mer energirika och trycket ökar.
Den ideala gaslagen
För n mol gäller PV = nRT; på partikelnivå PV = NkBT. Temperaturen måste anges i kelvin. Celsius kan inte sättas in direkt i gaslagarnas proportionaliteter.
Håll enheterna konsekventa
Med R = 8,314 J mol⁻¹ K⁻¹ används P i Pa och V i m³. Med R = 0,082057 L atm mol⁻¹ K⁻¹ används liter och atmosfär.
Idealgasräknare
Boyle, Charles och Avogadro är specialfall
Vid konstant T och n är PV konstant. Vid konstant P och n är V/T konstant. Vid konstant P och T är V proportionell mot n. Alla relationerna följer direkt av PV = nRT.
Identifiera därför först vilka storheter som hålls konstanta. Då blir förändringens riktning ofta tydlig innan någon beräkning görs.
Verkliga gaser avviker från idealitet
Kompressibilitetsfaktorn Z = PV/(nRT) är 1 för en ideal gas. Attraktioner kan ge Z < 1; vid hög densitet kan kortdistansrepulsion och ändlig molekylvolym ge Z > 1.
van der Waals ekvation är en historisk korrigering som synliggör båda effekterna. För noggranna beräkningar väljs modernare tillståndsekvationer för rätt tryck- och temperaturområde.
Blandningar och partialtryck
För en ideal blandning ger Daltons lag Ptotal = ΣPi och Pi = xiPtotal.
En gas som samlas över vatten innehåller även vattenånga. Vattenångans tryck måste subtraheras från totaltrycket innan det torra gastrycket används i en stökiometrisk beräkning.
Densitet, molmassa och molekylhastighet
Genom att kombinera ρ = m/V, PV = nRT och n = m/M fås ρ = PM/(RT). Vid samma T och P är därför en gas med större molmassa tätare i idealapproximationen.
vrms = √(3RT/M) visar att lättare molekyler rör sig snabbare vid samma temperatur. Diffusion genom en verklig gas går ändå mycket långsammare på grund av det stora antalet kollisioner.
Lösta exempel
1. En mol nära rumstemperatur
Vilken ideal volym har 1,00 mol vid 298 K och 1,00 atm?
Lösning
V = nRT/P ≈ 24,5 L. Molvolymen är alltså inte en universell konstant.
2. Isoterm kompression
En ideal gas komprimeras från 4,0 L till 2,0 L vid konstant T. P₁ = 1,5 bar.
Lösning
P₁V₁ = P₂V₂, så P₂ = 3,0 bar.
3. Gas över vatten
Ptotal = 101,3 kPa och PH₂O = 3,2 kPa.
Lösning
Pgas = 101,3 − 3,2 = 98,1 kPa.