Gibbsenergi. Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Gibbsenergi. Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Vetenskap blir lättare att minnas när en definition kopplas till något mätbart eller observerbart.
Gibbsenergi. Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Gibbsenergi. Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Ämnet kopplar en exakt fysikalisk-kemisk modell till mätbara storheter och experimentella observationer.
Gibbs fria energi definieras som G=H−TS. Vid konstant temperatur och tryck är ΔG ett centralt kriterium för spontanitet: ΔG<0 innebär att en process kan gå spontant i den skrivna riktningen, ΔG=0 motsvarar jämvikt och ΔG>0 betyder att den omvända riktningen är termodynamiskt gynnsam.
Sambandet ΔG=ΔH−TΔS visar konkurrensen mellan entalpibidrag och entropibidrag. En exoterm process gynnas av negativ ΔH, medan positiv ΔS blir allt viktigare vid hög temperatur.
ΔG° avser definierade standardtillstånd. Det är inte samma sak som ΔG i en godtycklig blandning. Den aktuella sammansättningen kommer in genom reaktionskvoten Q.
För en reaktion gäller ΔG=ΔG°+RTlnQ. När Q K blir den positiv. Vid jämvikt är Q=K och ΔG=0.
Vid jämvikt ger sambandet ΔG°=−RTlnK. Ett stort K motsvarar alltså negativ ΔG° för den skrivna reaktionen. Detta kopplar direkt kemisk jämvikt till termodynamisk drivkraft.