Grundämne · referensblad

42Mo

Molybden

Molybden (Mo) är grundämne 42, klassificerat som övergångsmetall i grupp 6, period 5 och d-blocket. Elektronkonfigurationen [Kr] 4d5 5s1 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne.

Atomnummer42

Standardatomvikt95.95(1)

Grupp6

Period5

Blockd

Elektronkonfiguration[Kr] 4d5 5s1

Elektronstruktur

Vad styr kemin?

I övergångsmetaller ligger energierna för d- och s-elektroner nära varandra. Det möjliggör flera oxidationstal, komplexa joner, magnetiska egenskaper och katalytisk aktivitet.

För molybden måste konfigurationen [Kr] 4d5 5s1 läsas tillsammans med oxidationstalet. När elektroner avlägsnas eller delas ändras d-orbitalernas beläggning, vilket kan påverka färg, magnetism, bindning och reaktivitet.

Kemiska former

Föreningar, joner och material

Viktiga former är metallen och dess legeringar, oxider, halider och koordinationsföreningar. Flera oxidationstal är möjliga eftersom s- och d-elektroner ligger nära i energi; ligander kan påverka färg, magnetism och reaktivitet.

Fysikaliskt beteende

Tillstånd och fasövergångar

Referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne. Den angivna densiteten är 10.28 g/cm³. Smältpunkten anges till 2 895 K (2 622 °C). Kokpunkten anges till 4 912 K (4 639 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.

Förekomst och användning

Var molybden finns och används

I praktiken förekommer molybden bland annat i sammanhang som metallurgi och stål, katalysatorer och smörjmedel.

I praktiken

Konkreta användningar

Metallurgi och stål

Molybden används eller studeras inom metallurgi och stål. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Katalysatorer

Molybden används eller studeras inom katalysatorer. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Smörjmedel

Molybden används eller studeras inom smörjmedel. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Plats i periodiska systemet

Vad grannarna visar

Molybden ligger i period 5, grupp 6 och d-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Vanadin, Krom, Mangan, Niob. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.

Referensdata

Fysikaliska och atomära egenskaper

Klassificeringövergångsmetall

Aggregationstillstånd vid rumstemperaturfast ämne

Elektronskal2 · 8 · 18 · 13 · 1

Densitet10.28 g/cm³

Smältpunkt2 895 K (2 622 °C)

Kokpunkt4 912 K (4 639 °C)

Pauling-elektronegativitet2.16

Första jonisationsenergi684.3 kJ/mol

Elektronaffinitet72.1 kJ/mol

Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.

Historia

Upptäckt och identifiering

Upptäckten av molybden förknippas i denna historiska uppgift med Carl Wilhelm Scheele. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.

Isotoper

Hur isotopsammansättningen påverkar talen

Standardatomvikten är 95.95(1). Värdet beskriver den naturliga isotopsammansättningen i terrestert material och är inte massan hos en enda bestämd atom.

Molybden har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.

Säkerhet

Hantering och exponering

Risken med molybden beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.