Grundämne · referensblad

Bor

Bor (B) är grundämne 5, klassificerat som halvmetall i grupp 13, period 2 och p-blocket. Elektronkonfigurationen [He] 2s2 2p1 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne.

Atomnummer5

Standardatomvikt[10.806, 10.821]

Grupp13

Period2

Blockp

Elektronkonfiguration[He] 2s2 2p1

Elektronstruktur

Vad styr kemin?

Grundämnena i grupp 13 har tre valenselektroner. Kovalenta bindningar är viktiga hos de lättare medlemmarna, medan den metalliska karaktären ökar nedåt i gruppen.

För bor visar konfigurationen [He] 2s2 2p1 vilka elektroner som bestämmer den yttre bindningsstrukturen. Oxidationstal och omgivning avgör sedan om kemin främst är kovalent, jonisk eller metallisk.

Kemiska former

Föreningar, joner och material

Dessa grundämnen bildar oxider, halider och andra föreningar där +3 ofta är viktigt. Längre ned i gruppen blir lägre oxidationstal stabilare och den metalliska karaktären ökar.

Fysikaliskt beteende

Tillstånd och fasövergångar

Referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne. Den angivna densiteten är 2.34g/cm³. Smältpunkten anges till 2 365 K (2 092 °C). Kokpunkten anges till 4 200 K (3 927 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.

Förekomst och användning

Var bor finns och används

I praktiken förekommer bor bland annat i sammanhang som borosilikatglas, glasfiber och växtnäring.

I praktiken

Konkreta användningar

Borosilikatglas

Bor används eller studeras inom borosilikatglas. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Glasfiber

Bor används eller studeras inom glasfiber. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Växtnäring

Bor används eller studeras inom växtnäring. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Plats i periodiska systemet

Vad grannarna visar

Bor ligger i period 2, grupp 13 och p-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Kol, Aluminium, Kisel. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.

Referensdata

Fysikaliska och atomära egenskaper

Klassificeringhalvmetall

Aggregationstillstånd vid rumstemperaturfast ämne

Elektronskal2 · 3

Densitet2.34g/cm³

Smältpunkt2 365 K (2 092 °C)

Kokpunkt4 200 K (3 927 °C)

Pauling-elektronegativitet2.04

Första jonisationsenergi800.6 kJ/mol

Elektronaffinitet26.99 kJ/mol

Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.

Historia

Upptäckt och identifiering

Upptäckten av bor förknippas i denna historiska uppgift med Joseph Louis Gay-Lussac. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.

Isotoper

Hur isotopsammansättningen påverkar talen

Standardatomvikten anges som intervallet [10.806, 10.821]. Naturliga prover kan variera något i isotopförhållande, så ett enda fast decimalvärde skulle dölja verklig variation.

Bor har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.

Säkerhet

Hantering och exponering

Risken med bor beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.