Vetenskaplig forskning
Rubidium används eller studeras inom vetenskaplig forskning. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Rubidium (Rb) är grundämne 37, klassificerat som alkalimetall i grupp 1, period 5 och s-blocket. Elektronkonfigurationen [Kr] 5s1 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne.
Alkalimetaller har en elektron i yttersta skalet. Den avges relativt lätt, vilket gör joner med laddningen +1 och reaktiva jonföreningar typiska.
För rubidium visar konfigurationen [Kr] 5s1 vilken ytterelektron som lättast deltar i reaktioner. Reaktiviteten måste ses tillsammans med jonisationsenergi, atomstorlek och kemisk miljö.
Den fria metallen är reaktiv och förekommer i naturen nästan bara i föreningar. Typiska former är halidsalter, oxider, hydroxider och andra jonföreningar där metallen normalt förekommer som M⁺.
Referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne. Den angivna densiteten är 1.532 g/cm³. Smältpunkten anges till 312.5 K (39.3 °C). Kokpunkten anges till 961 K (687.9 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.
I praktiken förekommer rubidium bland annat i sammanhang som vetenskaplig forskning, atomur och fotoceller.
Rubidium används eller studeras inom vetenskaplig forskning. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Rubidium används eller studeras inom atomur. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Rubidium används eller studeras inom fotoceller. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Rubidium ligger i period 5, grupp 1 och s-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Kalium, Kalcium, Strontium, Cesium. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.
Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.
Upptäckten av rubidium förknippas i denna historiska uppgift med Robert Bunsen. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.
Standardatomvikten är 85.4678(3). Värdet beskriver den naturliga isotopsammansättningen i terrestert material och är inte massan hos en enda bestämd atom.
Rubidium har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.
Risken med rubidium beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.