Legeringar
Magnesium används eller studeras inom legeringar. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Magnesium (Mg) är grundämne 12, klassificerat som alkalisk jordartsmetall i grupp 2, period 3 och s-blocket. Elektronkonfigurationen [Ne] 3s2 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne.
Alkaliska jordartsmetaller har två elektroner i yttersta skalet. De bildar därför ofta joner med laddningen +2 och förekommer ofta i oxider, salter och mineral.
För magnesium visar konfigurationen [Ne] 3s2 hur de två yttersta elektronerna kan delta i bindning. Nedåt i gruppen växer atomerna och jonisationsenergi och reaktivitet förändras gradvis.
Viktiga kemiska former är oxider, hydroxider och salter som karbonater, sulfater och halider. Oxidationstalet +2 dominerar eftersom två ytterelektroner relativt lätt kan avges.
Referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne. Den angivna densiteten är 1.738 g/cm³. Smältpunkten anges till 923 K (649.9 °C). Kokpunkten anges till 1 363 K (1 090 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.
I praktiken förekommer magnesium bland annat i sammanhang som legeringar, fyrverkerier och biologi.
Magnesium används eller studeras inom legeringar. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Magnesium används eller studeras inom fyrverkerier. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Magnesium används eller studeras inom biologi. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.
Magnesium ligger i period 3, grupp 2 och s-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Litium, Beryllium, Natrium, Kalium. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.
Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.
Upptäckten av magnesium förknippas i denna historiska uppgift med Joseph Black. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.
Standardatomvikten anges som intervallet [24.304, 24.307]. Naturliga prover kan variera något i isotopförhållande, så ett enda fast decimalvärde skulle dölja verklig variation.
Magnesium har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.
Risken med magnesium beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.