Grundämne · referensblad
3Li

Litium

Litium (Li) är grundämne 3, klassificerat som alkalimetall i grupp 1, period 2 och s-blocket. Elektronkonfigurationen [He] 2s1 hjälper till att förklara bindning och reaktivitet; referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne.

Atomnummer3
Standardatomvikt[6.938, 6.997]
Grupp1
Period2
Blocks
Elektronkonfiguration[He] 2s1
Elektronstruktur

Vad styr kemin?

Alkalimetaller har en elektron i yttersta skalet. Den avges relativt lätt, vilket gör joner med laddningen +1 och reaktiva jonföreningar typiska.

För litium visar konfigurationen [He] 2s1 vilken ytterelektron som lättast deltar i reaktioner. Reaktiviteten måste ses tillsammans med jonisationsenergi, atomstorlek och kemisk miljö.

Kemiska former

Föreningar, joner och material

Den fria metallen är reaktiv och förekommer i naturen nästan bara i föreningar. Typiska former är halidsalter, oxider, hydroxider och andra jonföreningar där metallen normalt förekommer som M⁺.

Fysikaliskt beteende

Tillstånd och fasövergångar

Referenstillståndet vid rumstemperatur är fast ämne. Den angivna densiteten är 0.534 g/cm³. Smältpunkten anges till 453.6 K (180.5 °C). Kokpunkten anges till 1 603 K (1 330 °C). Tryck, renhet, allotropi och kristallstruktur kan påverka uppmätta fysikaliska värden.

Förekomst och användning

Var litium finns och används

I praktiken förekommer litium bland annat i sammanhang som batterier, specialglas och legeringar.

I praktiken

Konkreta användningar

Batterier

Litium används eller studeras inom batterier. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Specialglas

Litium används eller studeras inom specialglas. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Legeringar

Litium används eller studeras inom legeringar. Den relevanta egenskapen beror på kemisk form, sammansättning och det material eller den process där grundämnet ingår.

Plats i periodiska systemet

Vad grannarna visar

Litium ligger i period 2, grupp 1 och s-blocket. Det visade grannskapet omfattar bland annat Väte, Beryllium, Natrium, Magnesium. Jämförelser med dessa grundämnen gör det lättare att följa trender i atomstorlek, jonisationsenergi, elektronegativitet och bindning.

Referensdata

Fysikaliska och atomära egenskaper

Klassificeringalkalimetall
Aggregationstillstånd vid rumstemperaturfast ämne
Elektronskal2 · 1
Densitet0.534 g/cm³
Smältpunkt453.6 K (180.5 °C)
Kokpunkt1 603 K (1 330 °C)
Pauling-elektronegativitet0.98
Första jonisationsenergi520.2 kJ/mol
Elektronaffinitet59.63 kJ/mol

Värdena beskriver grundämnet eller den neutrala atomen där det är relevant. Fysikaliska data kan bero på allotropi, tryck, renhet och mätförhållanden.

Historia

Upptäckt och identifiering

Upptäckten av litium förknippas i denna historiska uppgift med Johan August Arfwedson. Erkännande som grundämne, isolering av ett rent prov och den senare definitionen genom atomnummer skedde inte nödvändigtvis samtidigt.

Isotoper

Hur isotopsammansättningen påverkar talen

Standardatomvikten anges som intervallet [6.938, 6.997]. Naturliga prover kan variera något i isotopförhållande, så ett enda fast decimalvärde skulle dölja verklig variation.

Litium har minst en stabil isotop. Isotoper har samma antal protoner och är därför samma grundämne, men de har olika antal neutroner och olika atommassa.

Säkerhet

Hantering och exponering

Risken med litium beror på kemisk form, dos och exponeringsväg. Grundämnet, dess joner och dess föreningar kan ha mycket olika biologiska och miljömässiga effekter; säkerhetsdata måste därför bedömas för det konkreta ämnet.